Hem FNMB Utskott HJÄLP! Regler Logg Kontakt

Exempelresolution Vokabulär Position Paper

Ladda ner hela förberedelseguiden som PDF här, eller läs direkt på hemsidan.

 

I.                  Inledning

 

II.                 Förberedelser

 

III.                Klädsel

 

IV.                 Uppförande

 

V.                   Öppningstal

 

VI.                 Utskott

 

VII.               Generalförsamlingen

 

VIII.              Säkerhetsrådet

 

IX.                 Debatt

 

X.                  Tillägg och Ändringar

 

XI.                Resolutioner

 

XII.               Länkar

 

 

I. Inledning

 

För att de som ska delta i FNMB ska få ett så givande FN-rollspel som är möjligt så tillämpas alla de regler angående uppträdande, språk, utformning av resolutioner och ordnig som det riktiga FN följer. Då dessa regler är många har vi, för att underlätta både för deltagande elever och för deras lärare, sammanställt detta informationshäfte som innehåller all nödvändig information för att kunna uppnå de krav som ställs på en delegat.

 

II. Förberedelser

 

Innan FNMB startar är det många saker som en delegat måste förbereda. Det första som händer är att du blir tilldelad ett land som du ska representera. Det är viktigt att du förbereder dig väl och är påläst om det land du ska representera, så att du kan debatterar för ditt land enligt dess synpunkter.

 

Er delegation ska även välja ut en ambassadör innan rollspelets start. Ambassadörens uppgift är att framföra öppningstalet som säger rum under öppningsceremonin. (Mer information under Öppningstal) Ambassadören ska även vara den som framför hur landet röstar på olika resolutioner i generalförsamlingen.

 

Inför rollspelet måste du även skriva en resolution på ett av de ämnena som ska diskuteras i ditt utskott. (Läs mer under Resolution)

 

Som en delegat måste man även tänka på att man framför sitt lands åsikter, och inte ens egna. Även om man kanske inte håller med om de åsikter som det land man representerar har måste man bortse från detta och göra sitt bästa för att övertygande debattera till fördel för ens lands synpunkter. Delegaten måste även bortse från vem som är ens kompisar. Man ska inte rösta till fördel för en resolution enbart för att föreläggaren är en kompis, då detta mycket möjligt inte stämmer överens med verkligheten. Exempelvis vore det inte trovärdigt att Nordkorea och USA skulle enas om en resolution, då dessa två länder ytterst sällen enas eller samarbetar om något i verkligheten.

 

III. Uppträdande

 

Då alla deltagare i ett FN-rollspel är representanter för ett land, innebär detta att ett visst diplomatiskt uppträdande förväntas av dem. Detta gäller både hur man bemöter andra delegater och tilltalar dessa, men även ens generella uppförande när man debatterar.

 

För att inga missförstånd ska ske under debatten tilltalar och omtalar man alltid alla, inklusive sig själv, vid tredje person, och aldrig med ’du’, ’han’ eller ’hon’. Exempel på inledande fraser under debatten kan vara: ”Delegaten från Kina vill påpeka att...” eller ”Är delegaten medveten om…”.

 

Inom FN används ett väldigt formellt och korrekt språk, dels för att undvika missförstånd, dels för att FN är ett väldigt formellt organ och dels för att visa respekt för sina medarbetare. Personangrepp, ovårdat språk och svordomar är därför helt uteslutet. Detta innebär även att man inte får använda slang, trots att detta kan utgöra ett problem på grund av ens vardagsspråk. När man ställer frågor eller får en av sina egna frågor besvarade ska man alltid stå upp, och man får inte tala såvida ordföranden inte har gett tillstånd till detta.

 

Vidare så måste man även komma ihåg att tilltala ordföranden/generalsekreteraren och de övriga delegaterna innan man påbörjar ett tal med t.ex.: ”Högt ärade ordförande, högt ärade delegater...”. Alltså kan man inte börja ett tal med ”Frankrike tycker att…”.

 

Ordföranden har rätt att avbryta den talande och tillrättavisa denna om hans eller hennes uppträdande inte är korrekt.

 

Förutom dessa ovanstående saker så finns inga direkta regler över hur man ska uppföra sig, utan det mesta är väldigt allmänt och vanligt förnuft.

 

IV. Klädsel

 

Det är viktigt att klä sig korrekt och propert under rollspelet. I ett FN-rollspel finns en del koder som måste följas, för att det ska bli lättare att åta sig rollen som diplomat.

Detta innebär att alla deltagare ska vara klädda formellt, det vill säga absolut inga jeans eller gympaskor. Av herrar förväntas kostymer och skjortor med matchande slips och av damer förväntas finbyxor med skjorta eller liknande eller en proper kjol med matchande överdel. Korta kjolar eller väldigt urringade toppar är inte acceptabelt. Både för herrar och damer är det finskor som gäller.

 

Om man inte följer dessa regler har ordförande rätt att tillrättavisa delegaten, eller i värsta fall, skicka ut denna.

 

V. Öppningstal

 

Under öppningsceremonin på rollspelets första dag ska ambassadörerna från varje land hålla ett öppningstal. Detta tal ska behandla landets synpunkter i de frågor som står på agendan. Då det är många ambassadörer som ska tala så är det viktigt att man inte överstiger den utsatta tiden på en minut, men man ska vara noggrann med att inte göra talet för kort, då detta är en god möjlighet att presentera sitt lands ståndpunkter för de övriga delegaterna.

 

En god idé är även att nämna om ens land är medlem i några organisationer som direkt berör de frågor man ska diskutera i utskotten. Man måste dessutom inleda sitt tal med en mening eller två som tilltalar församlingen, då detta trots allt är ett öppningstal, och därmed den första presentationen av ert land. Man ska göra ett gott intryck på både församlingen och Generalsekreteraren.

 

Under öppningsceremonin kommer fem länder åt gången bli framkallade till podiet av ordföranden. En och en får delegaterna sedan inta podiet, medan de övriga fyra väntar vid sidan om.

 

 

Ett exempel på ett öppningstal från USA kan vara:

 

Högt Ärade Generalsekreterare,

Högt ärade delegater i FN:s Generalförsamling, samt observatörer.

 

Det är en ära att få tala inför er, då FN är en så pass viktig organisation, och veta att vi kan uträtta storverk. USA skulle vilja ta denna möjlighet att få uttrycka sin oro över situationen i Mellanöstern, och vi uppmanar alla medverkande länder att se allvaret i situationen och att finna en tillfredställande lösning. Vidare skulle USA vilja uppmana alla delegater att jobba gemensamt för en resolution som skulle förbättra Ickespridningsavtalet berörande kärnvapen, då dessa utgör ett hot mot hela mänskligheten. För USA är de mänskliga rättigheterna viktiga, vilket visas av det faktum att vi är medlemmar i flera organisationer som kämpar för en bättre värld för alla människor, och vi vill därför betona hur viktigt det är att muren mellan Israel och Palestina ska bli noggrant översedd, och att lämpliga åtgärder hittas, så att människor blir varken finansiellt eller humanitärt lidande.   

 

Tack så mycket,

USA överlämnar nu ordet till generalsekreteraren.

 

VI. Utskott

 

I årets FNMB kommer sju utskott finnas representerade, och vart och ett av dessa utskott fokuserar på en viss sorts frågor. Nedan följer en lista över vilka utskott som kommer att finnas med i FNMB och vilken sorts frågor dessa utskott diskuterar.

 

Första Utskottet

Frågor om nedrustning och internationell Säkerhet

 

Andra Utskottet

Ekonomiska och Finansiella

 

Tredje Utskottet

Sociala, humanitära och kulturella frågor

 

Sjätte Utskottet

Internationell rätt och rättsliga frågor

 

FNMB kommer även ha med ECOSOC (Economic and Social Council), HRC (Human Rights Council) och Säkerhetsrådet.

 

Alla delegater kommer att träffas i sina respektive utskott och under den tiden finns det vissa tillvägagångssätt som måste följas:

 

1. Lobbying

 

Lobbying är en viktig process i arbetet mot en fullständig och debattfärdig resolution. Det är nämligen under lobbying som man rör sig fritt inom sitt utskott och diskuterar med andra delegater möjligheterna för olika resolutioner. Under denna period finns det i grund och botten två saker man kan göra:

 

Man kan välja att stödja en resolution som är föreslagen av ett annat land. Detta innebär att man öppet visar sitt godkännande av resolutionen genom att skriva in sig som en medföreläggare på den slutgiltiga resolutionen. Under debatten bör man hålla ett tal inför utskotten där man talar om varför man har valt att stödja resolutionen och varför de övriga delegaterna ska rösta till fördel för resolutionen.

 

Det andra man alternativet är att gå ihop med en eller flera andra delegater och lämna in en gemensam resolution. Detta kan självklart endast göras om man har resolutioner som har ungefär samma innehåll och mellan länder som har gemensamma åsikter och vill uppnå liknande mål. Att förena flera olika resolutioner till en gemensam är en stor fördel i debatt. Det visar en enad front, och gör resolutionen starkare än vad flera enskilda hade varit. Dessutom kan en resolution bli avsevärt förbättrad, då man kan välja de bästa och mest välformulerade satserna från varje resolution. Självklart ska man sätta det land som har störst inflytande i den nya resolutionen som föreläggare.

 

När man är färdig med en resolution, antingen genom att man har förenat sig med någon annan eller om man har fått andra delegater att stödja ens egen, lämnar man in resolutionen till sekretariatet, går igenom resolutionen och ser till så att den är korrekt strukturerad och att där inte är några större stavfel. Om allt är i ordning blir resolutionen godkänd för diskussion i utskottet. Skulle något vara fel kommer sekretariatet att markera detta, och sedan skicka tillbaka den till det land som resolutionen är framlagd av, som då får rätta felet och därefter lämna in den igen. Denna process upprepas tills resolutionen blir godkänd.

 

2. Debatt

 

När en resolution väl har blivit godkänd är det dags att diskutera denna i utskottet. Detta följer alltid en strikt process, vilket börjar med att ordförande ger ordet till framläggaren som läser upp den operativa delen. (Läs mer under Resolutioner)

 

När detta är gjort bestämmer ordföranden tid för argument och motargument. Sedan får framläggaren möjlighet att förklara och försvarar förslagen och förändringarna som tas upp i resolutionen. Därefter får andra länder möjlighet att tala för resolutionen under den tid som ordförande satte upp. När tiden är ute för argument för resolutionen får de länder som är emot resolutionen möjlighet att lägga fram sina argument.

 

När tiden för motargument har tagit slut går debatten vidare till det som kallas för öppen debatt och längden på även denna del av debatten bestämmes av ordföranden. Då kan vem som helst anhålla om golvet, både de som är för och emot resolutionen. Det är även under denna del av debatten som förslag på tillägg och förändringar kan tas upp. (Läs mer under Tillägg och Förändringar) När tiden för öppen debatt har tagit slut är det dags att rösta för eller emot resolutionen.

 

Under debatten finns möjlighet för olika anmärkningar man kan använda sig av, mer om detta kan du läsa under ”Fraser att använda under debatt”.

 

Om en resolution bli accepterad, det vill säga att majoriteten röstade för resolutionen, är det en sed att applådera, även om utgången kanske inte var den man önskade sig, dock endast om resolutionen blev godkänd. När en resolution blir godkänd går den vidare för att bli diskuterad i Generalförsamlingen.

 

VII. Generalförsamlingen

 

Generalförsamlingen fungerar på samma sätt som utskotten göra, förutom att man inte har lobbying, då detta redan har gjort i utskotten. I generalförsamlingen diskuterar man resolutionen ytterligare en gång, enligt de regler som är står under Utskott, och röstar på den. Detta är för att de länder som kanske inte är representerade i alla utskott ska få möjlighet att rösta. Man kan inte lämna in tillägg eller förändringsförslag under generalförsamlingsdebatten. I generalförsamlingen hänvisar man till ordföranden som Generalsekreterare.

 

VIII. Säkerhetsrådet

 

Tillvägagångssättet i säkerhetsrådet är något annorlunda jämfört med utskotten och generalförsamlingen. Säkerhetsrådet kommer att ha en egen agenda, och även här ska delegaterna skriva en resolution innan rollspelets början. Den främsta skillnaden är att istället för att diskutera resolutionerna som en helhet och rösta på den som sådan, diskuterar man varje sats för sig och röstar på var och en av satserna innan man går vidare till nästa.

 

IX. Debatt

 

Under debattens gång, både i utskotten, generalförsamlingen och säkerhetsrådet kan man använda sig av olika förslag för att få debatten att gå framåt. När ordföranden frågar om det finns några delegationer som vill ha ordet räcker man upp sitt plakat tydligt, och om man får ordet, ställer man sig upp och förklarar vad det är man vill, med hjälp av vissa förutbestämda fraser. Därefter kan ordföranden antingen godkänna eller neka ens förfrågan.

 

De fraser som används och dess betydelse är följande:

 

Ordningsfråga

Om man upptäcker att något inte stämmer under debatten eller om man känner sig kränkt av en annan delegation så kan man begära en ordningsfråga. Detta gör man genom att ställa sig upp och högt och tydligt säga ”ordningsfråga” och därefter invänta ordet från ordförande eller Generalsekreteraren. Det är genom en ordningsfråga man kan dra tillbaka sitt stöd till en resolution om man anser att för många förändringar skett för att ens land ska kunna stödja den utefter sitt lands åsikter. En ordningsfråga får aldrig avbryta en talare utan man måste vänta till vederbörande talat klart.

 

Personlig anmärkning

Om man anser att det är något fel på en delegats attityd/tal etc. så kan man begära en ”personlig anmärkning”. Till skillnad från en ordningsfråga så kan en personlig anmärkning ske när som helst. Detta ska inte användas som en avskräcknings metod emot de andra delegaterna, utan endast när det finns belägg för anmärkningen.

Ex: En delegat kan räcka upp sin skylt mitt i ett framförande och säga: ”Personlig anmärkning, kan den ärade delegaten vara vänlig att tala högre.”

 

Informationsanmärkningar

Efter en delegat har framfört sitt tal kan hon eller han välja att vara öppen för informationsanmärkningar. Detta innebär att ordförande frågar de övriga delegaterna om någon har en informationsanmärkning. De delegater som har en fråga de vill ställa räcker då upp sin skylt och när ordförande har gett ordet till en delegat reser sig denne upp och ställer sin fråga. En informationsanmärkning måste alltid vara ställd som en fråga.

 

Uppföljning

När man har presenterat sin informationsanmärkning och fått ett svar av talaren kan man be om en uppföljare. Detta innebär att man inte tyckte att svaret som talaren gav var tillräckligt och att man vill ställa en uppföljningsfråga. Denna förfrågan riktas till ordförande som tar beslutet huruvida detta är accepterat eller inte. Ger ordförande tillåtelse ställer man sin frågar, säger ordförande nej får an sätta sig ner. Inga protester får förekomma mot ordförandes beslut. 

 

X. Tillägg och Förändringar

 

Under den öppna debatten kan man framlägga förslag för tillägg och förändringar. Förslaget ska utformas enligt specifika regler, förberedas och lämnas in i förväg till ordföranden.

 

I förslaget måste man ange vilken rad det är man vill förändra, och om man vill göra ett tillägg, byta ut ett ord, lägga till ord eller ta bort. Man måste även ange hur meningen kommer att lyda efter förändringarna.

 

 

Exempel:

 

FÖRELÄGGARE: Irak

 

FÖRÄNDRING: Att ersätta orden ”för att minska svårigheten” med ”för att underlätta” på rad 36 så att hela meningen låter ”Föreslår att minska trupperna i Irak för att underlätta landets återgång till det normala.”

 

I ett förslag kan man i stort sett föreslå vilka förändringar man vill, t.ex. att stryka en hel sats eller lägga till en hel sats, men endast då man anser att resolutionen verkligen är i behov av det. Förslag ska endast läggas fram om an anser att de kan förbättra resolutionen, inte för att man ska ha något att göra.

 

För att ett förslag ska bli godkänt måste majoriteten rösta till fördel för förslaget. Man kan inte lämna in ett förslag på att ändra på en redan ändrad rad.

 

XI. Resolutioner

 

Precis som allt annat inom ett FN-rollspel finns det strikta regler om hur en resolution ska utformas. Det är väldigt viktigt att resolutionen följer dessa regler, eftersom att den annars inte kommer att bli godkänd av sekretariatet. Om du bara följer anvisningarna nedan och ser till att strukturen på din slutgiltiga resolution ser ut som exemplet som finns efter anvisningarna så kommer det att gå hur bra som helst.

Börja med att skriva utskott, fråga rörande, framläggs av och stöds av i fetstil och stora bokstäver i storlek tolv. Först skriver du in efter utskott vilket utskott du tillhör, efter det fyller du i vilken fråga resolutionen berör under ”fråga rörande” och sist fyller du i ditt lands namn under ”framläggs av”. Du ska inte fylla i något under ”stöds av”. Detta ska göras under rollspelet när det är lobbyverksamhet. 

 

UTSKOTT: Säkerhet

                      FRÅGA RÖRANDE: Bekämpning av terrorism

                      FRAMLÄGGS AV: Storbritannien

                      STÖDS AV:

 

 

Nu är det dags att skriva de inledande satserna eller den inledande delen. Här ska problemen presenteras och förklaras, helst med hjälp av statistik och med referenser till tidigare antagna resolutioner. Varje inledande sats ska börja med ett verb som ska skrivas i kursiv stil. Varje rad ska även numreras så att det ska vara lättare att hänvisa till specifika ställen i resolutionen under debatten. Varje sats ska även avslutas med ett komma, och inga punkter får förekomma.

 

När man är klar med den inledande delen ska man starta med den operativa delen. Det är här man ska presentera lösningarna på problemen man beskrev i den inledande delen. Även här kan man hänvisa till tidigare resolutioner, och varje sats ska inledas med ett verb, som ska vara understruket istället för kursivt. Man ska numrera varje operativ sats, och numreringen på raderna ska fortsätta från de inledande satserna. Varje operativ sats ska avslutas med ett semikolon. Efter det sista ordet i den sista operativa satsen sätts en punkt.

 

Glöm inte att resolutionen ska vara verklighetstrogen och att åtgärderna ska kunna tillämpas i praktiken.

 

Passande verb att inleda de inledande och operativa satserna hittar du efter exempel resolutionen.

 

Klicka här för att se en exempelresolution

 

Klicka här för använbar vokabulär när du skriver Din resolution

 

 XII. Länkar

 

Användbara länkar när man förbereder sin resolution:

 

www.cia.gov                                                  

 

www.europa.eu.int

 

www.africa-union.org

 

www.sida.se

 

www.amnesty.se

 

www.who.int

 

www.wto.org

 

www.unesco.org

 

www.unicef.org

 

www.un.org


Ladda ner hela förberedleseguiden som PDF här. (Dokumentet öppnas i separat fönster)

 

 

Hem  FNMB  Utskott    Regler  Logg  Kontakt